Fakta om Consaber[1]
Statsskick:
Feodal monarki med viss demokrati.
Statsöverhuvud:
Hans majestät konung Constantin XIV av huset Negaidh.
Rättsväsende:
Friställd från adeln. Lägre rätt tolkas av konungens fögderi, högre rätt av konungen eller av konungens utsedda domare. All tolkning utgår ifrån den sabriska lagboken Jus Magna.
Areal:
300,000 km².
Invånarantal:
Ca 2,000,000 invånare.
Befolkningstäthet:
6.7 invånare per km².
Befolkning:
Perenner 45%, Conrier 31%, Tokon 12%, Dvärgar 3% (huvudsakligen Ghor), Misslor 2%, Alver 2% (huvudsakligen pyar och léaram), Övriga 5%.
Språk:
Sabriska. För skrift används thalaskiska tecken. Det finns stavningsregler för Sabriska.
Huvudstad:
Calnia, 55,000 invånare.
Huvudnäring:
Handel, ylleexport.
Handelsvägar:
Sjövägen över hela Mundana, dock huvudsakligen Ebhron, Asharina, Melorion och Jargien.
Import (i stort):
Socker, arrack, bomull, siden, kryddor.
Export (i stort):
Ylletyg, kläder, spannmål, torkat kött.
Militära resurser:
KStark flotta om 160 krigsfartyg och 80 mindre örlogsskepp, två divisioner flygdragoner, kan mönstra upp till 4,000 lansar tungt kavalleri och 40,000 infantrister, varav 20,000 bågskyttar.
Religion:
Lokal Daak-kyrka.
Vänner:
Alarinn, Ebhron, de thalaskiska utbrytarstaterna Periene och Colonan, Asharien och Soldarn.
Fiender:
Thalamur, eventuellt cirefalierna - främst när det gäller konkurrens om handel.
Myntfot:
1 remerier = 21 nakon, 1 nakon = 3 cador, 1 cador = 4 silver, 1 silver = 4 kvartingar.

En feodal monarki som ligger öster om Thalamur. Landet styrs av Hans Majestät Constantin XIV av huset Negaidh, Konung av Consaber. Då det Jargiska Kejsardömet sedan något sekel tillbaka inlett en fas av stagnation, har man på många håll börjat vänta på en ny dominerande maktfaktor. Fram tills nyligen har cirefalierna fyllt denna roll, men nu har en ny makt börjat stiga konungariket Consaber. Consaber är en feodal monarki med viss demokrati som på senare tid har rest sig och blivit en internationell handelskonkurrent till Melorion och Caserion. Huvudorsaken till denna snabba framväxt är dess internationella handel, som har gjort möjlig och billig tack vare en del vetenskapliga upptäckter och uppfinningar. Det är bara en tidsfråga innan Consaber kommer i kapp Melorion. På samma sätt som den sabriska rikedomsstjärnan snabbt stiger så stiger också den sabriska kulturen och allt som hör därtill snabbt uppåt. I Jargien förkastas den sabriska kulturen av daakprästerna, men det hindrar fortfarande inte att aftnar med sabriska kulturinslag sprider sig över Mundana.^[2]

Historia[redigera]

Alarinska Frigörelsen[redigera]

År 604 (Sabrisk tideräkning) förolämpar Conrad I en alvisk ambassadör, som svarar med att utmana honom och hans rike på "duell". Duellen går uselt för alverna till en början, tills Pachail "mhor" Nentari byter strategi och satsar helt på gerillakrigföring. Efter fyra års krig och två väl valda slag vinner léaram-alverna sitt eget rike. Conrad avsätts av Constantin III som överlämnar honom till Alarinn där han halshuggs.

Fjärde anarkin[redigera]

År 610 (Sabrisk tideräkning) startas ett uppror mot Constantin III i Tokon, när man ser det som förräderi att överlämna Alarinn åt alverna. Upproret slås ned snabbt.

Fjärde thalaskiska kriget[redigera]

Det längsta av alla krig, även kallat "Femtonårskriget" eller "Trekonungskriget", påbörjas år 751 (Sabrisk tideräkning) och är inte slut förrens år 766. Kriget utkämpas av tre kungar i rad och avslutas med att en tokonsk klanhövding, Conmore ("Stort huvud"), återigen samlar tokon under Drakbaneret och kastar ut thalaskerna ur Consaber. Eftersom Conmore kunde dra sin ättelinje ända till Conner I valdes han som kung Conmore I, trots att han var en oäkting med alviskt påbrå. Han återinförde under sin långa regentperiod flera gamla sedvänjor från Tokon, bland annat tillåts den Gamla Tron igen.

Femte thalaskiska kriget[redigera]

Kriget påbörjas år 1310, och avslutas genom att Conisbrough den förste "Sjöfararen" besegrar Thalamur fullständigt till sjöss år 1318 tack vare sitt skickliga sjömanskap och välgrundade sjökrigstaktik. Consabers plats som sjönation säkras och utan flotta på Thalaskiska sjön kan Thalamur inte få fram förnödenheter till armén, som kapitulerar utanför Uriens.

Sjätte thalaskiska kriget[redigera]

År 1505 startar det som senare kom att kallas det Pereinska frihetskriget. Sabriska Daak-trogna trupper och frivilliga korsfarare går in i Pereine för att stödja rebellerna. Thalamur lyckas få de sabriska trupperna i blockad med hjälp av sin flotta, men drar sig från Fristaten Pereine i december 1506, efter att den thalaskiska flottan kapitulerar efter en kavallerichock över isen mot de infrusna fartygen. Sabriska trupper stannar i Pereine. Även Colonan får sin självständighet, men striderna i Colonan är mycket oblodigare.

Sentida historia[redigera]

Vid sin kröning svär Constantin XIV inte den traditionella eden till Draken, vilket får Tokons hövdingar att lämna katedralen i protest och allvarligt försämrar relationen mellan rikena. Constantin har dessutom uttalat sig negativt om Draken vid ett flertal tillfällen.

Hertigdömen[redigera]

Det finns sex hertigdömen i Consaber. Alla dessa, utom Tokon, lyder under varsin Hertig. Hertigdömena är i sin tur indelade i totalt 27 grevskap. Tokon är inte inräknat då det inte finns några grevskap i Tokon. Grevskapen lyder under en greve. Städerna som med stadsprivilegier är inte underordnade grevskapen de ligger i.

Uriens[redigera]

Hertig Nagor Cretén håller Uriens som sitt eget. Det är ett av de få hertigdömen som är ärftligt. Hertigdömet är till ytan Consabers näst största — endast Tokon är större — och väldigt långsmalt. Hertigen är också befälhavare över konungens här. Han är en mycket erfaren och nytänkande härförare vars suveräna taktiska geni gjorde det möjligt att befria och hålla Periene och Colonan, trots Thalamurs numerära överlägsenhet.

Alni[redigera]

Hertigdömets sydligaste grevskap är också dess största. Alni är ett mycket rikt grevskap, där jordbruk och svinbete i dess stora skogar försörjer stora delar av dess invånare. De rika bok- och ekskogarna förser inte bara adeln med vilt att jaga, utan också skeppsbyggarna med timmer får sina skeppsbyggen.

Cretén[redigera]

Grevskapet Cretén ligger vid med floden Uria och sträcker sig så långt norrut som till Firina. Det ligger mer kustnära, så dess huvudnäring är fisket. Hertig Nagor Cretén håller även Cretén som sitt eget. Familjen har fått namn efter dess huvudstad, vilket i sin tur givit namnet åt grevskapet. Dess största ort är dock staden Uriens, efter vilket hertigdömet fått sitt namn.

Firina[redigera]

Firina hade varit fruktansvärt fattigt om det inte hade varit för en resurs som inte finns någon annanstans i hela riket: dess enorma furuskogar. De raka och långa stammarna är ovärderliga i skeppsbygge och duger utmärkt till master och rår. Lägg därtill viss gruvdrift i norra delarna av Urmamassivet, så får man ett grevskap som trots väldigt fattiga jordar ändå är tämligen rikt. Gruvdriften hotas dock hela tiden av tiraker från bergen. Kolande är också ett problem, då alverna i Rinyaskogen inte tillåter någon på deras territorium, vilket gör att man inte kan utnyttja de rika resurserna i närheten av gruvorna. Därför blir man tvungen att frakta kolet längre, vilket gör järnbrytningen här dyrare. Huvudorten, som har samma namn som grevskapet, är mest känd för sin korvfestival och dess hamn kommer förmodligen att rustas upp som flottbas.

Nantien^[3][redigera]

Grevskapet bar fått sitt namn efter gränsfloden Nantien, som utgör gränsen mot Colonan. Boskapsskötsel och fiske är de viktigaste näringarna 1 grevskapet, men även korn odlas under de korta sommarmånaderna. Innehåller 6 baronier, ca 20 gods. Det lokala handelscentrat i grevskapet Nantien i norra Uriens är Salston Tor, som ligger ungefär mitt i grevskapet. Det är dock inte huvudorten i grevskapet - den rollen tar staden Silersham vid kusten - utan bara det naturliga handelscentrat mellan Colonan, Seredan och Tokon. Staden får sitt namn från sitt geografiska läge och från slottet Salston Tor, som betyder 'Tvåklippans fästning'.

Nantien är cirka 14 000 km² stort. Cirka 30% av den ytan utgörs av skog, och cirka 7-8% utgörs av bergsmark. Nantiens nordöstra delar ligger på en högplatå, och den lilla utlöpare av Tokonmassivet som återfinns längst upp i norr i greveskapet når som mest cirka 1100 meter. I allmänhet är dock Nantien ganska låglänt, speciellt längs med floden Nantien. Längst upp i norr rinner den breda och grunda floden Nantien, som utgör en gräns mellan Consaber och Colonan. Floden är lugn, bortsett från dess mer strida källor i Tokonmassivet. Det finns inga andra större vattendrag i grevskapet, bortsett från ett flertal mindre åar och vattendrag. Den stora mängden skog i området är främst blandskog, men barrträden dominerar oftast skogarnas sammansättning. Greveskapet har relativt lite regn, och de områden som inte vattnas av Nantien och dess mindre tillflöden är torra och relativt karga, speciellt de sydöstra, skogiga delarna.

Seredan[redigera]

Seredan är Uriens nordostligaste grevskap och gränsar mot Tokons norra delar. Det gränsar också mot Rinyaskogen, vilket gör att folkloren spirar i detta grevskap. Det är ett bergs- och skogslandskap som huvudsakligen lever av boskapsskötsel och med andra ord inte är särskilt rikt. Greve Margon Ulthari håller Seredan som sitt eget, och hans tredje dotter Fiorina, då femton år gammal, äktades med konungen för fyra år sedan.

Baton[redigera]

Grevskapet Baton ligger i östra Uriens, på Urmamassivets sluttningar. Det härjas ofta av tiraker från bergen, och dess försvarsverk är av förståeliga skäl slitna och i behov av upprustning. Tyvärr är dock detta grevskap lågprioriterat. Då de mörka molnen återigen börjar hopas över Thalamur finns tyvärr inte resurser att rusta upp grevskapets befästningsverk, så mer och mer ansvar får vila på de få riddersmän och vapenföra bönder som vågar stanna kvar. St Faulksriddarna har en hel del inflytande här, just på grund av att de ofta ställer upp till böndernas försvar mot tirakerna.

Calana[redigera]

Erefan Daversin håller hertigdömet i egenskap av primod av Calnia och en av de tvä högsta kyrkliga ämbetsmännen i riket. Calana är Consabers rikaste hertigdöme. Dess södra delar vattnas av vindar från havet och floder från bergen, vilket tillsammans med en slätt med lerjordar ger Consabers bördigaste mark.

Calnia[redigera]

Grevskapet omfattar områden norr och öster om Calniabukten, och även vattnen utanför. Därigenom är det en utmärkt flottbas, väl skyddad från storm och vind och dessutom tämligen rikt. Greven av Calnia är en position som tillsätts av Kronan och alltid till Förste Sjöherren. För tillfället är det storamiral Ludich Targaton som har denna hedervärda position. Genom sitt läge runt huvudstaden har Calnia kommit att bli det traditionella hantverkarcentret i Consaber. Särskilt finsmide, optik och skeppsbygge är specialiteter här.

Uter[redigera]

Av tradition hamnar dvärgafästet Narec (rukh: Narekh-Renk-Ghor) under grevskapets jurisdiktion, även om det praktiskt sett innebär att greven av Uter som mest kan få dra nytta av tullar och vägskatter på vägen från dvärgafästet. Detta brukar Konungen dock aldrig tillåta, man är trots allt beroende av kommersen och kan därför inte skrämma bort dvärgarna i Narec. Det är tur att grevskapet vattnas av floder såväl som fuktiga havsvindar. Damm- och ålafiske och svinbete är stora näringar vid sidan av jordbruk.

Agant[redigera]

Greve Heryn Bosom håller Agant som sitt eget. Det är ett rikt och bördigt landskap i södra Calana, alldeles vid kusten, så även fiske spelar en stor roll for grevskapets ekonomi. Heryn Bosom är också rikets konnetabel, vilket ofta tvingar honom till huvudstaden.

Felosi[redigera]

Grevskapet Felosi (felya-alarina: teloshyadh) är ett kargt område i nordöstra Calana. Det särskilda med detta landområde är att nästan femtio procent av invånarna är Léaram-alver, mestadels av huset Rudani. Officiellt är de Konungens undersåtar, men han låter dem ändå lyda under Husens Råd i Kinyen Sina, som en vänskapsgest åt Alarinn. Grevskapet har av tradition alltid varit under alviskt styre. Just nu är det pyaralven greve Milandor Vimari som håller grevskapet. Liksom Baton i Uriens härjas Felosi ofta av tiraker från Urmamassivet.

Cralo[redigera]

Cralo ligger i östra Calana, och är ett mycket bördigt jordbrukslandskap. Man kan även dra nytta av handel med dvärgarna i granngrevskapet Uter, och har fördelen att det inte plågas av tiraker från Urmamassivet.

Skywif[redigera]

Den södra delen av grevskapet är ett rikt jordbrukslandskap, medan den norra delen är kargare och tvingas där leva mer av fiske och boskapsskötsel. Visst skogsbruk i grevskapets nordvästra del ger en hel del rikedomar. Greve Valachen håller Skywif som sitt eget. Han har ganska dåligt rykte, då han har en formåga att skatta liv och lust ur bönderna. Det ryktas allt for ofta om ett kommande uppror, och St Faulksriddarna gör sitt bästa för att lindra plågan för de ofrälse. Frågan är om det räcker.

Turina[redigera]

Turina är till ytan Consabers minsta hertigdöme, men är ändå väl ansett och mycket rikt. Det anses vara det mest kultiverade hertidömet i riket, och det har fördelen av ett framskjutet läge vilket gör det till en handelsstad. Här finns många berömda akademier och fakulteter, till exempel Turinas ridskola, den berömda Fäktakademien, Maraksbiblioteket och många andra landmärken. Hertigdömet hålls av Girdan Matravin, en synnerligen berömd faktmästare.

Turin[redigera]

Greven av Turin och tillika primoden av Turina är Faran Dun Malinn, en synnerligen välrenommerad herre. Turin är mest känd för dels vallfärtsorten Turina och dess två katedraler, men också för dess faktakademi (under hertigens ledning) och ridskola. Ridskolan har för övrigt en egen uppfödning av thalaskiska fullblod, och utför de mest häpnadsväckande konster med de extremt vältränade djuren. Som tur är har man en såpass stor population av de ädla djuren att man slipper importera dem från Thalamur.

Nol[redigera]

Nol är mestadels känt för sina viner. De kommer inte upp i samma klass som Nensemavinerna från Vimna, men ligger inte långt efter. Det är dock ett något för torrt landskap för att vara idealiskt för vinodling, men med hjälp av konstbevattning går det alldeles utmärkt i alla fall.

Ebrin[redigera]

Ebrins stora inkomstkälla är dess olivoljeproduktion. Den olivolja som kommer härifrån är av yppersta kvalitet; och kan enkelt användas till de mest skilda användningsområden.

Negaidh[redigera]

Hertigen av Negaidh, hertig Tardon Helmason är faktiskt konungens kusin, och en av hans mest betrodda släktingar. Hertigdömet är tämligen rikt, då delar av det ligger i det bördiga bälte som bland annat omfattar södra Uriens och Calana.

Negin[redigera]

Negin är det ena av Negaidhs två stora jordbruksområden. Det finns även en sekundär flottbas i grevskapet, som har den stora fördelen att det ligger i lä för stormar bakom Danamassivet.

Arsacke[redigera]

Arsackes stora ekskogar förser varven på Danbréann med det timmer som behövs for att bygga fartyg. Tyvärr måste furu för masterna seglas ner från Urma-Bréann. Lejonparten av allt timmer skeppas nerför floden Tuin in i Nensema-bukten, eller längs med kusten.

Laerm[redigera]

Hade det inte varit för gruvdriften i Danabergen bade Laerm varit näst intill öde. Nu finns det inte bara rika järnfyndigheter utan även rika lager av dvärgakol, vars användning Consaber endast nyligen insett vidden av. Detta gör att Laerm mer eller mindre blomstrat upp under de senaste decennierna och mängder med arbetshungriga ofrälse söker sig hit i syfte att arbeta i gruvorna.

Alcheg[redigera]

Rikets Skattmästare, Herr Tyrdal Dunmargon, håller grevskapet som sitt eget. Grevskapet är ganska flackt och torrt, då det ligger i regnskugga bakom Danamassivet, En enorm pir och vågbrytare, konstruerad under imperiets dagar, sträcker sig ut och skyddar hamnen i staden Alcheg från väder och vind. Det är ett av de få byggnadsverk som har överlevt tidens tand imperiets fall till våra dagar.

Tresna[redigera]

Tresna är det andra stora jordbruksområdet i hertigdömet. Hela grevskapet är något kulligt men med rika jordar, utom det nordvästra hörnet som är alldeles för kargt efter årtusenden av påfrestningar från havet.

Flarne[redigera]

Flarne är huvudsakligen ett fiskeområde. Fiskebåtar från Flarne har djuphavsfiske som specialitet, och resten av grevskapet är inriktat på fiskerinäringen. Torkad fisk från Flarne skeppas över hela Consaber.

Nensema[redigera]

Detta hertigdöme på västra Dana Bréann har en vital uppgift i Consabers försvar. Då det största hotet kommer från Thalamur, Caserion och Melorion är det ett viktigt basområde för flottan. Visserligen är Första Flottan baserad i Calnia, men det finns gott om sekundära baser i Nensema. Syftet är att hålla en strategisk reserv i Nansema i händelse av en thalaskisk invasion av Consaber (och då i synnerhet Uriens), då man med flottans hjälp kan skära av de thalaskiska försörjningslinjerna, samt att utgöra en framskjuten försvarsposition i händelse av en cirefalisk invasion från havet. Därmed är Nensema strategiskt vitalt för Consaber, och hertigdömet är därför militärt sett mycket gynnat av Kronan. Hertig Margan Deluvien håller hertigdömet.

Rim[redigera]

Det västligaste av Nensemas grevskap är också det mest välbefästa. Åtskilliga íörsvarsverk står utmed den branta och klippiga kusten och är bland de mest imponerande befästningar som byggts av andra än dvärgar. Flottbasen i Marnoc, som är förberedd för att husera [[heavédrakar], blockerar effektivt all infart i Danasundet och säkrar därmed infartslederna till huvudstaden. Greve Una Finvarik ansvarar för grevskapets väl och ve, och framförallt dess försvarsverk.

Ramesney[redigera]

Amiral Morollan Elisari håller Ramesney i egenskap av Andre Sjöherren. Väl skyddad av ön Tusha och långt inne i Nensema-bukten ligger Ramesviken. Grevskapet omger denna vik och har som enda uppgift att försörja Andra Flottan som är baserad här. Således är grevskapet huvudsakligen ett jordbruks- och fiskedistrikt, trots att det egentligen är för vinodling.

Nensen[redigera]

Nensen är ett rikt skogslandskap. Dock är träslagen i skogarna inte lämpade För skeppsbygge, så istället används de för boskapshållning. Fiske är dock den viktigaste näringen i området.

Vimna[redigera]

En hel del skogsbruk, huvudsakligen ek och bok, försörjer stapelbäddarna med timmer for skeppsbygge. Svinvallning i ekskogarna är också en viktig näring, vid sidan av det sedvanliga jordbruket och fisket.

Tarna[redigera]

Tarna är förmodligen Consabers finaste vindistrikt. Genom att det är varmt, vattnat av floder från bergen och fuktiga havsvindar och med soliga sluttningar så är det utmärkt för vinodling, och vinerna från detta grevskap är erkända över hela världen. Således har vinerna kommit att bli grevskapets huvudnäring.

Prowe[redigera]

Vattnat av ett antal snabba floder från bergen, men på fel sida om dem, har Prowe kommit att bli huvudsakligen ett jordbruksdistrikt. En del gruvdrift förekommer också, liksom en hel del fiske i de fiskrika vattnen i Danasundet.

1. ↑ Geografica Mundana s.76
2. ↑ http://www.foxtail.nu/neowiki/ow.asp?Consaber
3. ↑ http://www.foxtail.nu/neowiki/ow.asp?Nantien