Kategori:Thalamur

Från Wikipedia Mundana
Hoppa till: navigering, sök
Fakta om Thalamur[1]
Statsskick:
Kejsardöme, med provisoriskt rådsstyre av nio magikrater i väntan på en ny kejsardynasti.
Statsöverhuvud:
De nio magikraterna.
Rättsväsende:
Fristående från staten men i praktiken kontrollerade av Rakhori.
Areal:
560,000km²
Invånarantal:
Ca 4,000,000 invånare.
Befolkningstäthet:
7.1 invånare per km².
Befolkning:
Neromenzer (95%), övriga (5%).
Språk:
Thalaska med Thalaskisk skrift.
Huvudstad:
An-thalamur, ca 90.000 invånare.
Huvudnäring:
Fiske, jordbruk, boskapsskötsel.
Handelsvägar:
Landvägen genom Caserion, sjövägen över Rhungsjön.
Import (i stort):
Spannmål, trä, kläde.
Export (i stort):
Koppar, mässing, järn. Thalaskiska fullblod anses vara de finaste hästarna i världen.
Militära resurser:
Kan mönstra upp till 150,000 man, varav 10,000 medeltungt kavalleri. Har en särskild styrka, Rakhori, med okända resurser.
Religion:
All religion är förbjuden.
Vänner:
Inga egentliga vänner, men kontakten med Caserion är god.
Fiender:
Consaber, Periene, Colonan.
Myntfot:
1 khali = 20 sekha = 15 silver (1 khali är värd 15 jargiska denarer).

Ett land som ligger väster om Consaber och öster om Caserion. Landet styrs av 9 stycken magikrater vilka är ledare för varsin av de 9 thakalatribunalerna. Landet har två samhällsklasser, Medborgarna samt Folket. Thalamur är det rike som upptar hela delen av Ikamriska halvön precis öster om Rhung-sjön. Thalamur är, tillsammans med Consaber, den enda resten av det gamla kejsardömet Colonan och ända sedan kejsardömets fall har de båda länderna varit svurna fiender. Thalamurs historia har dominerats av konflikten med det östliga Consaber, vilka oftast uppfattas som utbrytare, rebeller och i största allmänhet representanter för det kaos som uppstår i laglöshet. Omkring fyra miljoner människor bor i Thalamur. De flesta lever av jordbruk, fiske och boskapsbruk, men en stor del lever av hantverk och handel. Man har inte särskilt stor export den som finns går till Caserion och till Asharien och Soldarn, då dessa är svåra att stoppa med den sabriska flottan utan att denna tvingas att gå in på farliga vatten.

Historia[2][redigera]

Fjärde förmörkelsekriget[redigera]

En gränsincident i Colonan leder år 751 Sabrisk tideräkning till ett fullskaligt krig då sabriska styrkor invaderar provinsen. Thalamurs styrkor står dock redo och driver dem tillbaka. Kriget varar under femton år och förlusterna är stora på båda sidor. Kriget står på Östcolonans (Consabers) mark och där skövlas och bränns landsbygden. Slutligen retirerar Thalamur och upprättar ett starkt försvar vid Colonans östra gräns.

Första cirefalsika konflikten[redigera]

Cirefalierna i Caserion flyttar år 1065 (Sabrisk tideräkning) en stor del av sina trupper över Thukorfloden och in i Thalamur för att fortsätta expansionen av sitt rike. Till en början går det lyckat och de bränner och plundrar sig fram. Den cirefaliska armén blir dock tillintetgjord när den möter en dubbelt så stor thalaskisk arméstyrka. Efter nederlaget väljer Caserion att inte försöka expandera österut i fortsättningen.

Andra cirefaliska konflikten[redigera]

Cirefalierna försöker år 1148 (Sabrisk tideräkning) expandera sitt rike genom att bygga gränsfort norr om Thalamur efter att ha tagit sig över Thukorfloden. Ett flertal mindre stridigheter inträffar men när nästan hela den cirefaliska hären blir förintad under ett bakhåll så går de nordliga delarna av Caserion förlorade.

Blodsslaget[redigera]

En mindre grupp thalaskiska soldater av ätten Harim lyckas år 1171 (Sabrisk tideräkning) hålla borta en stor raunländsk invasionsstyrka med hjälp av taktik och magi invid ruinerna av den thalaskiska muren. Slaget blev känt i hela riket som "Blodsslaget" och det finns otaliga sånger och legender om de tappra krigare som kämpade där.

Tredje cirefaliska konflikten[redigera]

År 1196 (Sabrisk tideräkning) börjar Cirefalierna åter bemanna gränsforten norr om Thukorfloden men det thalaskiska kavalleriet gör flera blixtanfall och slår ut stora cirefaliska styrkor. Thalamur erövrar alla fort och ett fredsfördrag skrivs mellan Caserion och Thalamur.

Femte Förmörkelsekriget[redigera]

Nederlagets krig för Thalamur bröt ut år 1310 och varade i 8 år. Thalamur avancerar in i Consaber för att erövra de norra delarna men stöter på hårt motstånd. När fiendens flotta förintar stora delar av den thalaskiska flottan och sedan skär av de thalaskiska försörjnings- och understödslinjerna blir den thalaskiska armén tvungen att kapitulera utanför staden Uriens.

Förlusten av Pereine[redigera]

Missnöjet i Pereine var stort. Den bördiga provinsen tvingades att försörja stora delar av den östra sidan av Thalamur. Den dåvarande magikraten av ätten Abhixia, sanarialven Lytesse Visanni, avgick från sin post år 1505 (Sabrisk tideräkning) och blev ledare för folkets upprorsstyrkor. Hon hade stiftat kontakt med Consaber och dessa skeppade över tiotusentals soldater för att försvara Pereine. Den thalaskiska flottan lyckades dock upprätta en blockad kring Pereine och armén närmade sig från alla håll. Då kom vintern, den värsta på århundraden. Den thalaskiska flottan frös fast och en sabrisk kavalleristyrka red ut på isen och satte skeppen i brand. När våren kom var stora delar av thalaskiska armén och flottan förintad och man var tvungen att retirera. 2961 slöts vapenstillestånd.

Förlusten av Colonan[redigera]

Colonan bröt sig också loss, men med betydligt mindre förluster på båda sidor. Den dåvarande magikraten för ätten Harim var Khrun klan Drezin. Denne förrådde Thalamur och släppte in sabriska trupper i Colonan samtidigt som han beordrade de thalaskiska trupperna att omgruppera.

Samhällsklasserna[redigera]

I Thalamur finns det två samhällsklasser. En vanlig åskådning är att landet skall drivas av de starka men styras av de visa, någonting som de båda samhällsstegen representerar. Folket är störst i antal men har få befogenheter. De är ständigt kontrollerade och har inte mycket frihet. Medborgarna är högre i stånd och har många privilegier som inte folket har, men har också andra plikter.

Folket[redigera]

Detta är den största av de båda samhällsklasserna, som ungefär 95% av befolkningen tillhör. Folket har inte rätt att resa fritt inom riket utan måste ansöka om tillstånd om de skall besöka någon i en annan by. De får inte bära vapen och kan vid det närmsta räkna ssom livegna. De behandlas dock väl då de styrande vet att befolkningen arbetar me reffektivt ifall de inte är allt för missnöjda. Folket får i utbyte mot sitt hårda slit gratis sjukvård och mat på bordet. De flesta är mycket tacksamma över att ha blivit födda i Thalamur istället för i någon av de barbariska kulturer som finns i Mundana.

Medborgarna[3][redigera]

Just Thalamur har ingen egentlig adel - det närmsta man kommer en adelsklass är medborgarna, vilka utgör samhällets toppskikt. De är organiserade i nio ätter, vilka i sin tur är uppdelade i mindre familjer. För att bli medborgare måste man genomgå en framgångsrik skolgång (som man får tillgång till om man är barn till en medborgare), alternativt tjäna tjugo år i armén (på detta vis kan även personer ur folket tas upp bland medborgarna -- de adopteras då av en lämplig ätt). Thalamurs samhällsfilosofi verkar annars ganska meritokratisk -- man når höga positioner genom olika former av prov och tester. Magisk kunskap ses som något viktigt, och även om långt ifrån alla medborgare är magiker så finns en större förståelse för magi här än i något annat land i området.

Det thalaskiska toppskiktet har också ett flertal dekadenta sammanslutningar, konspirationer för en eller annan form av samhällsomvälvning, samt en allt genomsyrande hemlig polis, Rakhori, vilken alla fruktar. Byråkrati är viktigt, och fungerar, till skillnad från i Jargien, ganska effektivt. Religion är förbjudet, då gudar ses som kraftfulla demoner som försöker förslava människan. Det rör sig alltså om ett samhälle som är ganska främmande i jämförelse med resten av Mundana.

Provinserna[redigera]

Thalamur är indelat i 7 provinser som alla styrs av var sin magikrat. Förr fanns det 9 provinser, men två av dem (Colonan och Periene) har under Thalamurs sentida historia brutit sig fria och därför räknas nu endast 7 till Thalamur. De olika provinserna är:

Araprovinsen[redigera]

Ätten Myrdinor styr Araprovinsen från sitt högsäte i Arakha. Provinsen gränsar till Ivani i norr och Sava i söder, och i öster ligger Periene. Området är täckt av träskmark och kallas i folkmun för Gastmarkerna då döda växter och kadaver inte tycks förmultna utan lägger sig som ett dött lager över marken. Detta har gjort Ara till en mycket ofruktsam och dyster provins. Då man inte bara kan begrava de döda har befolkningen i Ara börjat lägga de döda i gravhallar där liken får vittra sönder. Dessa gravhallar kan ses lite överallt i provinsen.

Myrdinor som styr i Ara är känd för att ha bra krigare, och på många ställen i provinsen kan man se träningsläger för Thalamurs armé. Dessutom är Ara en mycket viktig plats då det med sin geografiska placering skyddar övriga Thalamur från eventuella anfall från fribrytarstaten Periene, vilket har medfört till upprustningen. Folket i Ara har det dock inte så bra då mycket av den mat som produceras går till armén och mycket lite blir kvar åt befolkningen. Dessa arbetar slaviskt dagarna i ända och har mycket dåliga arbetsförhållanden.

Egorprovinsen[redigera]

Långt uppe i nordvästra Thalamur ligger Egorprovinsen som styrs av ätten Sala. Provinsen har blivit kallad Thalamurs kulturella centrum och befolkningen lever i välstånd och överflöd. Mellan byarna och städerna breder stora fält med bördig jord ut sig, och området står för en hel del av Thalamurs matproduktion. Detta har gjort Sala till den rikaste av ätterna.

I öster ligger det Ikamriska Bergsmassivet som skär genom Thalamur. Där finns det gott om ädla metaller och försök till gruvdrift provas ofta. Problemet brukar vara att det är mycket svårt att frakta metallerna när man väl brytit dem då landskapet i bergen är fullt med branter och strida strömmar. På många ställen finns imponerande vattenfall som get området namnet 'Vattenfallens rike'. Här finns även många fornlämningar från det fallna riket Danarth, och allt som ofta gör man nya fynd. Det mesta är dock så slitet av tidens rand att ingenting viktigt går att uttyda.

Provinsen är en av de mer öppna i Thalamur. Ätten Sala har insett fördelarna med att bedriva handel och tillåter handelsmän att resa in i provinsen ifrån utlandet. De är dock fortfarande noga med att söka igenom deras packning och i alla städer finns det medeltungt kavaleri som ser till att Thalamurs fiender inte utnyttjar deras gästfrihet i mer krigiska syften. Då provinsen gränsar både till Caserion och till De Stora Slätterna så är detta en nödvändig åtgärd.

Ifkaprovinsen[redigera]

Till ytan är Ifkaprovinsen den minsta, men på många sätt även den viktigaste. Det är i denna provins som huvudstaden An-Thalamur ligger. Det finns knappt några skogar i Ifka då dessa sedan länge avverkats. Istället breder stora fält ut sig på klipphällarna. Det finns en del vinodlingar på fastlandet, men på öarna kan man knappt odla någonting alls. Det som växer är mest knähöga buskar. Trots dess vaga växtlighet är nog ön Duberal den mest intressanta platsen i hela Ifkaprovinsen. Inte nog med att den magnifika staden An-Thalamur ligger här, utan hela ön tycks pulsera av magi. Överallt finns det fornlämningar från svunna kulturer. Det finns statyer, raserade murar, labyrinter och ritualplatser som stått där sedan urminnes tider. Hela ön skjuter upp ur havet och klipporna är på många ställen mer än 100 meter höga.

Provinsen styrs av ätten Zadhaz också har sitt högsäte inte långt ifrån An-Thalamur. På en hög klippa ligger ättens massiva borg med utsikt över de stormande vågorna långt nedanför. Här håller de stora fester och tillställningar dit endast de mest respekterade från den Thalaskiska societeten får tillträde.

Ivaniprovinsen[redigera]

I alla tider har denna provins härjats av krig och död. Över de slätter som breder ut sig ligger benrester och kranier utspridda under ett tjockt lager av jord. Otaliga slag har hållits här då provinsen inte bara gränsar mot Colonan utan även mot Periene och De Stora Slätterna. Många är de tillfällen då De Raunländska Horderna stormat ner från slätterna för att härja och plundra. På många ställen kan man höra Thalamurs kavaleri dundra förbi i sin jakt på inkräktare. Provinsen styrs av ätten Cartika vars högsäte ligger i ett stort torn som reser sig från den väldiga fästningen Qatada, vilken också är provinsens huvudstad.

Befolkningen i Ivani är mycket kända hästuppfödare. Det Thalaskiska Fullblodet härstammar ifrån provinsen och dessa ståtliga riddjur brukar få rida fritt över slätterna då detta anses ge dem deras speciella egenskaper. Hästarna är mycket eftertraktade både i och utanför Thalamur.

Uppe i det Ikamriska Bergsmassivet finns det gott om ruiner och fornlämningar från svunna tider. Den mest kända fyndplatsen är ruinerna efter den fallna staden Adaluth som ständigt lockar forskare och arkeologer från hela Thalamur. I söder ligger de ogästvänliga Gastmarkerna som både folk och hästar undviker. Bland annat finns sjön Umbethel (Svartvatten) där. Sjön kantas av knotor och skallar från mången man och på botten kan man se resterna av krigare från svunna tider genom det kristallklara vattnet.

Kovosprovinsen[redigera]

Ätten Vaganda styr över provinsen som förmodligen är bördigast i hela Thalamur. Nästan all mat i Thalamur härstammar från Kovos fält. Förutom de outtömliga kornbodarna har området även en annan stor huvudnäring. Detta är de gruvor som uppförts invid bergen, och utöver dem växer även många olivträd i omgivningen som ger god avkastning. Till skillnad från sin granne i norr tillåter Kovos inga handelsmän att resa genom provinsen. Dessa stoppas vid den breda Ragashfloden som utgör gränsen mellan Kovos och Egor.

Trots sin fredliga inställning finns det mycket militär personal i provinsen. Detta beror på att många unga jordbrukare från folket ser militären som en chans att slippa det dagliga slitet och komma iväg hemifrån. Det finns gott om rekryteringsläger som tar till vara på unga talanger och utbildar dem till dugliga soldater. Befolkningen är kända för att vara fritänkande, men de skall inte misstas för att vara olojala. Många av provinsens invånare är starkt trogna de Thalaskiska idealen, och inte ens Rakhori känner att de behöver ha en särskilt stark närvaro här. Den goda ekonomin i kombination med det fria folket har gjort att de flesta invånare är mycket lyckliga att de bor här.

Den stora Hortaskogen ligger i Kovos. Mycket av skogen är outforskad även om mindre avverkning sker i dess utkanter. I skogens djup reser sig klippor lodrätt. Dessa är på minga ställen över 50 meter höga och är en magnifik syn. En annan viktig skog är Vhoralskogen som ligger norr om staden Mashoro. Mycket av skogen är obefolkad sumpmark och i dess djup sägs en stor ruinstad ligga nedsjunken i gölarna. Staden har inge tnamn, eller inte något man kan minnas, och den har långsamt begravts sedan flogen Gher leddes om och översvämmade skogen.

Savaprovinsen[redigera]

En av de vackrare platserna i Thalamur är Savaprovinsen med sina snöklädda bergstoppar och gröna sommardagar. På våren slår ängarna ut i blom och överallt kan man se regnbågens alla färger sätta liv i området. Större delen av befolkningen lever i de nordligare delarna av provinsen. Här ligger bland annat Eovoriskogen invid vilken den mörka Rimanielsjön (Månsjön) ligger. Varma sommarnätter brukar man höra rörelserna från människor som badar i dess glittrande vatten.

Provinsens huvudnäring är vinodlingen. På många ställen kan man se vingårdar med ändlösa rader av staket på vilka vinrankorna växer. Det produceras även mcyket mat, men det mesta går till provinserna i norr som inte klarar av att producera det de behöver själva. Trots hårt slit anser sig befolkningen i Sava ha det bra. Ätten Arginakus styr i provinsen ifrån sitt högsäte i bergen ovanför Savirah.

Tagaprovinsen[redigera]

Vildmarken breder ut sig i Taga mer än någon annanstans i Thalamur. Den steniga marken gör att jordbruk blir väldigt hårt så provinsens huvudnäring är dess gruvdrift och dess många smedjor. Folket har det hårt och det finns alltid arbete att göra. Dock så finns det här stora möjligheter för den som arbetar hårt att komma upp sig i samhället. Provinsen exporterar vapen och krigsmaskiner till Thalamurs armé och är förhållandesvis rik.

I provinsen ligger även dvärgfästet Ikham-Renk-Ghor. Fästet är omgärdat av Thalaskiska vakttorn på lagom avstånd, mest som en säkerhetsåtgärd då ingen väpnad konflikt ännu uppståt. Fästet bedriver handel med provinsen och byter oftast till sig spannmål mot metall. Inga utomstående tillåts passera in i provinsen annat än till staden Tagada där handelsmän från andra länder är välkommna. Dessa kommer dock ständigt att vara under Rakhoris bevakning.

Livsåskådning[4][redigera]

Det viktiga med Thalamurs styre är att det är ideologiskt på ett annat vis än övriga platser i Mundana. Självfallet finns filosofiska försvar även för andra styrelseskick, men Thalamur är det enda som har gjort en filosofisk lära så pass central för hur riket ska styras. Den mäktigaste klassen i Thalamur är inte krigaradel (som i Drunok, Consaber eller Soldarn), prästerskap (som i Jargien) eller köpmän (som i Asharien eller Samväldet), utan sekulära intellektuella som hårt markerar sin oavhängighet av gudar och sin legitimitet i kraft av sin bildning och duglighet. Samtidigt kombineras detta med en vördnad för en svunnen kejsarvärdighet, men frågan är om magikraterna skulle vara villiga att ge upp allt de har byggt upp för en återgång till kejsardömet.

Den thalaskiska attityden till utomstående är på många vis färgad av denna grundideologi. Sådana som ligger närmre den, till exempel sanarialverna och drezindvärgarna, ses som mer intressanta än till exempel jargier och sabrier. När avgörandet huruvida en besökare ska behandlas som folk eller medborgare görs är det oerhört viktigt att personen kan läsa - obildat folk kan aldrig bli betraktade som medborgare.

Denna attityd innebär också att samhället är mer centraliserat och byråkratiserat än resten av Mundana. Organisationen bygger inte på feodala lojalitetsband, utan på en effektiv statsförvaltning (och en än effektivare hemlig polis). Det finns ett fungerande och rutinmässigt använt system för att fördela mat från de bördiga västra delarna av riket till de karga östra. Armén bygger inte på riddare och vasallsystem, utan på en professionalisering av soldatyrket (lång och trogen tjänst i armén är också det huvudsakliga sättet för folket att stiga till medborgarklassen). På detta vis framstår Thalamur som mer "modernt" än många andra riken.

Thalamurs inre politiska stridigheter handlar framför allt om utrikespolitik -- vissa av magikraterna företräder en mycket expansiv och aggressiv utrikespolitik mot framför allt Pereine, Colonan och Consaber, medan andra är fredsivrare. Dessutom finns en mängd personliga projekt av den art som uppstår när akademiker och magiker utgör det politiska toppskiktet -- fler än en magikrat är intresserade av djupare ockulta hemligheter än vad som hittills har uppdagats. Dessutom florerar hemliga sällskap, allt ifrån reformister för större folkinflytande till utövare av onämnbara ritualer.

  1. Geografica Mundana s.102
  2. http://www.foxtail.nu/neowiki/ow.asp?Thalamur
  3. http://www.rollspel.nu/forum/ubbthreads.php/topics/532145/Re:%20Thalamur!.html#Post532145
  4. http://www.rollspel.nu/forum/ubbthreads.php/topics/723180/Re:%20Thalamur%20-%20Ett%20isolerat%20ri.html#Post723180

Sidor i kategorin "Thalamur"

Följande 2 sidor (av totalt 2) finns i denna kategori.