Kategori:Vättar

Från Wikipedia Mundana
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel innehåller husregler och miljöer som kanske inte nödvändigtvis stämmer överens med de officiellt utgivna modulerna från NeoGames.
Vätte
STY: 9 [2T6+2]
TÅL: 9 [2T6+2]
RÖR: 14 [3T6+4]
PER: 7 [2T6]
PSY: 8 [2T6+1]
VIL: 9 [2T6+2]
BIL: 4 [1T6+1]
SYN: 7 [2T6]
HÖR: 11 [2T6+4]
LUK: []
EKO: []
VÄR: 11 [2T6+4]
MAG: []
SMA: []
AGG: 10 Hotar (flyr)
Förflyttning: 8 m/r BF: 9 kg UK: 6 rutor*
Chockvärde: 9 SK: 6 rutor
VINIT: 8 Insikt: 6
* UK för vättar räknas ut med (TÅL+VIL)/3.
Anfallsmanövrer (närstrid):
Klubba (9), ObK1T6+3, Bryt(8), SI(2/2).
Dolk (9), ObS2T6+2, Bryt(5), SI(1/2).
Bett (10), ObH3T6, Bryt(-), SI(1/2).
Anfallsmanövrer (avstånd):
Försvarsmanövrer:
Undvika (14)
Motanfall
Träfftabell:
Samma som för humanoider.
Rustning:
Saknas.
Färdigheter:
Bergskunskap 14, Hoppa 12, Klättra 12, Smyga 12, Gömma 14, Stridsvana 9, Undvika 14.
Språk:
Sakhra 8.
Övrigt:

Vättar är små giriga varelser som lever i bergens djup, oftast hela sina liv utan att någonsin se solens brännande strålar.

Uppdelningen[redigera]

Vättarna hade vissa ovisheter vid tidens början och har därför delat upp sig i två olika klaner, dessa är Domgek och Aruixor. Rent översatt betyder de båda "bergsklipsk" och "Skogsljus". Domgek styrs av en Vaghhath, vilket kort och gått betyder "mäktig vätte". Under Vaghhath är vättekungarna, de alla styr var sitt fäste och är ansvariga för detta. Under varje vättekung kommer folket och under folket är trälarna. Som märkt har vättarna ingen adel eller liknande, utan alla kämpar tillsammans för fästets bästa. Aruixor är nomadfolk som inte har någon ledare men oftast väger andetalarens ord tyngst.

Vättarnas spridning[redigera]

Vättarna från Domgek är de som är minst spridda, då de tagit över/byggt upp fästen i bergen som de bedriver handel med de andra varelserna i Mundana. "där vättar inte bor... bor inget" är ett tirakiskt uttryck som helt enkelt betyder att vättar lever överallt i nästintill alla berg, vilket stämmer väldigt väl. Domgek vättarna har inget intresse av det som är ovan jord och därför endast bryr sig om det under. Totalt lever det ca 6 miljoner vättar totalt (5,5 miljoner Domgek, 0,5 miljon Aruixor).

Ungefär hälften av befolkningen bor i huvudstaden Urmina, belägen i nordöstra Aeraz (vättarnas namn på västra Asharina). Ca 700 000 vättar bor i Kenka, i nordöstliga Aruitha (Vilket är Asharien, Caserion och nordvästra Thalamur). Sedan bor de 400 000 vättar i Dresk, fästet på gränsen mellan Hemkgrikkkiaz (Tarkas) och Wahkkiaz (Jargien och Melorion). I de andra fem resterande fästerna bor det ungefär 130 000 i varje. Några vättar bor utanför fästena i de andra rasernas städer, men detta är dock inte många.

Aruixor finns utspridda i hela Mundana men kan finnas mest i norr, i den ödemark många av de andra valt att undvika.

Politik[redigera]

Vättarna lever enligt ett grundligt tankesätt, och det är att fästets bästa är allas bästa. Det fungerar och har funkat länge och väl. Om en vätte är missnöjd med något säger denna det och händer något så händer det.

Domgek[redigera]

Domgek vättarna (eller "De Listiga"), som är den generelle vätten, är känd för att vara smart och alltid har något i görningen. Detta stämmer väldigt bra in då de oftast har en plan då de bestämmer sig för att göra något, i jämförelse med de dumma tirakerna och de ännu dummare trollen. Något de även är kända för är att vara kaxiga, okänsliga och giriga. Detta stämmer inte helt in då vättar uppfostras att leva kollektivt. Dock då de blir uppretade blir dem lätt kaxiga och trampar gärna ner någon och deras känslor. Det som kanske är det de är mest kända för är deras underbara smide. Detta har de lyckats med på grund av att den förste Vaghhath Draum infångade ett antal dvärgar och tvingade dem lära honom konsten.

Utseende[redigera]

Domgek-vättarnas hud skiftar mellan mörkgrön, grå och gråsvart.

Fästen[redigera]

Urmina[redigera]

Urmina är Domgek-vättarnas huvudstad och det största fästet. Fästet inhyser boplatser för över tre miljoner vättar och många andra. Den första delen av staden kallas för "ruinen" denna plats är väldigt mytomspunnen och det sägs att vättar för mycket länge sedan bodde här. Nu är det endast tomma ruiner av det en gång "stora" dvärgfästet.

Fästet är gigantiskt och har otroligt många gångar som leder djupt in i berget. Ett typiskt ordspråk från Urmina är "alla vättar leder till Vaghhath" vilket syftar på att nästan oavsett vilken väg du tar i Urmina kommer du för eller senare hamna utanför Vaghhaths väldiga palats. Palatset ligger precis vid det stora torget och är mittpunkten för handel i Vaghhaths. Just nuvarande Vaghhathen är Herki, som blev detta genom att han lyckades förhindra ett stort krig mellan vättekungarna. På grund av sin stora befolkning är många hus höga, dock är de flesta uthuggna ur bergen och detta är den enda anledningen hur vättarna lyckats bygga dessa ofantligt höga byggnadskomplex. Mittpunkten, som är Vaghhaths palats, är ofantligt hög, nästan 200 meter högt. Tack vare de många gångarna behöver inte vättarna längst upp ens titta ner då de skall till torget, men att titta ut för sitt fönster därifrån kan vara en vacker men dödlig syn.

Kenka[redigera]

Deras näst största fäste ligger i den östra delen av Aruitha och heter Kenka, fästet är känd för att vara en av de mer "organiserade".

Dresk[redigera]

Det tredje största fästet ligger väster mellan Hemkgrikkkiaz (Tarkas) och Wahkkiaz (Jargien). Fästet är känt för sin stora handel med Tirakpirater, då de köper kött och sprit av dessa.

Andra fästen[redigera]

Dumnin, Ashgah, Tahmughn, Kanghu och Gaahtmaar.

Blekansikten[redigera]

Av de andra vättarna kallas Aruixor-vättarna för blekansikten, förrädare och andra liknande glåpord. De har fått ett rykte att vara fega, odugliga och förrädiska. Detta stämmer inte alls in egentligen men tyvärr är dem väldigt få i antalet och därför har inte så mycket att säga emot. De skiljer dock inte mycket i naturen med Domgek-vättarna men däremot har de ingen kunskap om konsten bakom "vättesmidet".

Utseende[redigera]

Aruixor-vättarna har blekare hud, skiftande från ljusgrön till mörkbrun. Deras ögon är mindre men däremot kan de se i ljus utan att förblindas. Den största skillnaden är att dessa har en stadig hårväxt på huvudet.

Fästen[redigera]

Aruixor vättarna har inga fästen och har ingen organisering. De lever i små nomadgrupper som kallas för sällskap. Dessa består av fem till femtio familjer som reser tillsammans genom Mundanas väldiga vildmark.

Åldrande[redigera]

Rent åldrande kan en vätte bli upp till 140 år gammal, men oftast på grund av arbetsskador och annat blir en vätte sällan mer än 100 år. Vaghhaths är de som blir äldst, den nuvarande Vaghhath Herki är ca 140 år gammal. Det sägs att Draum blev över 500 år gammal.

Språk[redigera]

Vättarna talar Sakhra.

Samhället & Kultur[redigera]

Män och Kvinnor[redigera]

Något som kan sägas direkt, män och kvinnor är jämställda i samhället. Dock brukar männen ta det jobb som kräver armkraft och liknande medan kvinnor tar det övriga (handel, kunskapsinsamlande etc.)

Klanen och fästet[redigera]

I första hand är vättar trogna till sin klan, då de nästintill varenda vätte är uppväxt med detta tankesätt. Därefter är Domgek-vättar trogna till Vaghhath, hans anses helig och hans ord är lag. Aruixo-vättars motsvarighet till Vaghhath är andetalaren, dock ser de inte denne som helig utan snarare som en otroligt vis vätte. Sedan kommer vättekungen, som alla i fästet är lojal emot. Där efter kommer arbetslagets ledare och sina släktingar, dessa är ungefär lika, men det kan skifta.

Uppväxten[redigera]

Vättebarn från Domgek-klanen växer oftast upp med sin vättekung som förebild och sin mor som "skötaren". Barnen börjar tidigt hjälpa till i hemmet och redan vid 15 års ålder blir de del av ett arbetslag. Under sin uppväxt får de höra många sagor och liknande, då vättarna har många historier om list, mod och vilja. Detta är oftast de äldre som berättar. Vätteskolor finns men kostar mycket och är inte vanliga, oftast följer barnen sina föräldrars fotspår. När vättarna blir 12 år får de ingå i en allmän värnplikt som lär dem hur man ska slåss och vem som är deras ledare. Denna "värnplikt" pågår i 3 år.

Äktenskap[redigera]

I vättesamhällen är det vanligt att polygami förekommer, det vill säga äktenskap med flera partners, dock brukar man ha en som man bor tillsammans med. Detta är helt normalt och inga tittar snett på detta, men att leva i monogami är minst lika vanligt och inte heller något underligt. Sexuella äktenskap emellan raser ses dock inte med ett gott öga på och dessa personer kommer ha det svårt. Vanligast är det att kvinnorna har polygamiska äktenskap.

Lag och ordning[redigera]

Vättarna har likt andra ungefär samma lagar, du får inte dräpa, inte stjäla och så vidare, men du får även inte förhindra arbete eller förstöra för fästets bästa. Beroende på hur grovt straffet är (och vilken tid på året det är) skiftar straffet.

Vanliga straff[redigera]

Böter, landsförvisning, uppäten av troll eller slängd till trollen under vårkänslorna.

Alla straff delas ut av vättekungen. Om man är rik kan man dock slippa undan om man med mycket fjäsk och en smula pengar.

Handelsvägar[redigera]

De finns inget fäste som är helt och hållet byggt av vättarna. Gamla ruiner från dvärgafästen eller annat används, vilka vättarna bygger ut. Alla vättefästen byter med varandra och även levererar varor mellan varandra. Detta oftast till lägre priser och dylikt. Vättarna handlar med allt och alla, så länge de har något att betala för det.

Den här kategorin innehåller just nu inga sidor eller filer.