Kategori:Lövdal

En by i norra Soldarn i vilken det bor 128 personer. Byggnaderna är enklare trähus som saknar övervåning, men det finns ett par byggnader som utmärker sig. Det finns en smedja som är byggd i tegel och som är belägen i byns södra del, och näst intill den ligger det ett värdshus. I byns norra del finns det en gård tillhörande familjen Dalskrona, och detta är den enda byggnaden med två våningar. Nedanför gården finns det en dunge med träd, och intill denna ligger stallet som huserar baronens hästar.

Precis invid skogen på byns östra sida ligger kojan där jägaren Vagor bor. Söder om byn breder Yoldeskogen ut sig, och i skogsbrynet ligger den lilla bykyrkogården och det lilla templet där fader Ulak arbetar.

I byns sydvästra del ligger det en del mossövervuxna stenar som för hundratals år sedan var ett vakttorn. Nu finns här endast ormbunkar. Norr om byn betar baronens boskap, och ovanför betesmarkerna rinner Bzarfloden som är gränsen mellan Soldarn och Asharien.

Platser i byn[redigera]

Gården Dalskrona[redigera]

Här bor baronen Evar Dalskrona och hans dotter. Byggnaden är en gammal stenbyggnad med två våningar. Den är inte vidare vackert byggd, men fyller sin funktion. Runt gården löper en låg mur, vid valvet som leder in brukar det stå en sömnig vakt anställd av baronen. Innanför muren finns det fyra byggnader, och mellan dessa ligger en av byns två brunnar. Byggnaderna är övervuxna med rankor som på sommaren är fulla med vindruvor.

Huvudbyggnaden har ett par mindre utbyggnader, och uppfördes för omkring 200 år sedan. En gång i tiden var det en mycket vacker byggnad med valv och pelare byggda med stil. Fortfarande är det den vackraste byggnaden i staden, men sprickor och lagningar syns mer och mer för varje år. På gården är det dagtid fullt med liv, även om huvudbyggnaden förblir tyst. Detta beror på att baronen inte önskar bli störd.

Det gamla templet[redigera]

Förr var det vanligt att byborna den första dagen varje månad begav sig till templet för att deltaga i mässan. Nu brukar byggnaden vara tyst förutom på de viktigaste högtiderna. Fader Ulak som är mivell i templet är en mycket tyst gammal man som är nästan 96 år gammal. Han lunkar dock alltjämt runt i templet, och sover fortfarande i rummet längst upp i det östra tornet.

Byggnaden är en femskeppig basilika, med två torn på sidorna, en på den västra, och en på den östra sidan. I det östra tornet bor Fader Ulak. I templets norra del ligger altaret. I mittskeppet står det bänkar i trä för det fåtal besökare som kommer till templet, och i utbyggnaderna finns det små, privata bedjerum. Utanför kyrkan ligger kyrkogården där de som varit otrogna mot Aurias och Pelias läggs att ruttna. De trogna bränns till aska istället. Templet är ganska mörkt, då lite ljus letar sig in i gläntan där templet är beläget. Överallt brinner levande ljus dygnet runt, och dessa kastar ett spöklikt sken över rummet. Detta kan också ha varit en anledning till varför befolkningen så sällan letar sig hit. Fader Ulak klagar dock inte, då han helst vill tillbringa sin tid ensam med sina gudar.

Värdshuset Grå Hammaren[redigera]

Se huvudartikeln om Grå Hammaren (Värdshus).

Grå Hammaren är byns enda värdshus och drivs av den magre Enor Fagersjö. Han är en ganska kort man i 60 års åldern, och har skött värdshuset sedan hans far gick bort för över 40 år sedan. Han får hjälp utav sin fru Helga och deras barn Rika, Wilma och Jager.

Byggnaden har endast en våning, precis som de flesta i byn, och är byggd i trä från Yoldeskogen i söder. Det finns ett litet stall där de få förbipasserande kan ställa sina hästar, och värdshuset har även en liten vinkällare, som dock är något tommare än den var förr i tiden. På baksidan om huset finns det en liten badstuga med ett litet badkar där gäster för en mindre penning kan få sig ett varmt bad.

Värdshuset har fyra enkelrum avsedda för gäster, ett dubbelrum och en sovsal. I en liten sidobyggnad sover familjen Fagersjö. Värdshuset har ett litet kök där maten tillagas, och från skänkrummet kan man se in genom en liten glugg i köket. I skänkrummet finns det fyra runda bord med stolar runt, och det är här byns invånare brukar spendera sina kvällar. Dock så har värdshuset stått tomt de senaste veckorna. Ett allmänt dåligt humör har sänkt sig över byn sedan Evar Dalskrona blivit mer och mer innesluten.

Herr Gores Smedja[redigera]

Den buttre smeden Herr Gore äger och arbetar i smedjan i byn. Han tillverkar allt ifrån verktyg till spik och hästskor. Han är kunnig inom det mesta som involverar järn och malm, men föredrar ändå enklare arbeten som inte kräver allt för mycket ansträngning.

Herr Gore är en mycket fet man. Hans små ben ser knappt ut att kunna bära hans enorma kroppshydda. I kombination med hans buttra humör och bistra personlighet får man en man som få vill lära känna. Dock så är de flesta tvungna att vara något sånär artiga mot honom då han är den enda i byn som vet hur man reparerar verktyg och skor om hästar.

Herr Gore är gift med en kvinna vid namn Ada som är en av byns mest sociala kvinnor. De lever lyckligt tillsammans i huset bakom smedjan, vilket förvånat många bybor. De är så olika som en man och kvinna kan bli, men tycks ändå komma bra överens.

Stallet[redigera]

Baron Evar Dalskrona har ett tiotal hästar i stallet nedanför dungen. Det är vackra Soldiska hästar han och hans släkt avlat fram. Innan han blev så sluten brukade han titta förbi varje eftermiddag. Nu händer det mycket sällan att han kommer förbi stallet, och det är främst Herr Rogar och stallpojken Beran som sköter om hästarna. I anslutning till stallet finns även ett antal ladugårdar och byggnader dit boskapen tas på vintern. Dessa står mer eller mindre tomma på sommaren.

Dungen[redigera]

Innan byn uppfördes sträckte sig Yoldeskogen ända fram till floden, men nu är dungen den enda biten trädbevuxen mark mellan skogsbrynet och floden. Dungen består av ett antal stora ekar vars kronor skuggar den mossbevuxna marken. I dungen bor Levar Pilgren som av landborna kallas för 'Trollkarlen'. Han besitter egentligen inga magiska kunskaper utan är enbart forskare. I hemlighet ingår han i och forskar kring de ruiner som finns runt om i Yoldeskogen. Han kommer då och då till värdshuset för att ta sig något att dricka, men håller sig annars helst för sig själv.

Jägarens koja[redigera]

I kojan intill skogsbrynet bor jägaren Vagor. Hans koja består bara av två rum, och utanför skinnflår han sina bytesdjur. De flesta i byn vet vem han är, och det är han som förser byn med hudar och kött, men även med växter och örter från Yoldeskogen. Han är en mycket kunnig stigfinnare då han jagat i skogen hela sitt vuxna liv, och i hans koja finns det kranier och horn från diverse bestar han fällt. Det hänger örter och läkeväxter från taket och på golvet ligger det en stor björnfäll. På den ena väggen hänger det ett antal olika vedyxor och knivar. Det finns snaror, beten och rep i olika längder.

Tornruinen[redigera]

Tornruinen är mest ett stenrös som sträcker sig ungefär två meter upp från marken. För mycket länge sedan var det en av vaktposterna som omgärdade Skogsriket kring staden Yold. De varnade för inkräktare så att staden kunde förbereda försvaret. Det finns inte mycket kvar i tornet, men 'Trollkarlen' Levar Pilgren har funnit stort intresse i högen med stenar. Vissa nätter smyger han sig fram till ruinen och studerar de ristningar som syns på vissa av stenarna.

Boskapsfållarna[redigera]

Här vandrar byns boskap runt. Boskapsfållarna omgärdas av en gärdsgård. De flesta djuren är kor och grisar. Boskapshållningen är den största inkomstkällan för byn, och en klar majoritet av byborna spenderar sina dagar runt omkring fållarna.