Esmeralda Drakenhjälm

Denna artikel innehåller husregler och miljöer som kanske inte nödvändigtvis stämmer överens med de officiellt utgivna modulerna från NeoGames.

Ärkehertiginnan Drakenjälms personliga vapen

Esmeralda Drakenhjälm är styrande hertiginna över två hertigdömen, som båda är rika och strategiskt viktiga för Drunok. Bara detta faktum i sig gör henne till rikets mäktigaste kvinna näst drottningen, men den åldrade hertiginnan besitter därtill ett välutvecklat sinne för politik och intriger, och har trots många motgångar i livet lugnt hållt sig kvar i toppen. Med väldiga rikedomar, mäktiga vasaller och ett starkt förtroende från konungen kan hon ha ett finger med i spelet i nästan allt som händer i Drunok; och det vlll hon av allt att döma väldigt gärna ha. Det är inte så att hon inte vet bättre än att lägga sig i precis allt, hon bara bryr sig inte längre, för hon vet att riket fort skulle förfalla fullständigt om det inte vore för hennes inblandning.

Ärkehertiginnan är hertiginna av Valdus genom arv, varandes den sista av ätten Sankt Gill, som fordom höll det hertigdömet som sitt eget. Hon förmäldes som femtonåring med Bohuslav Drakenhjälm, furste av Thara och hertig av Navar, som sedermera ärvde även Valdus genom sin hustru. Esmeralda förlorade emellertid både make, son och furstendöme i kriget mot Jargien, en dotter i barnsäng, och den yngre sonens död i sjuksäng några år senare lämnade henne utan arvingar. En veritabel strid om herraväldet över Valdus och Navar följde, men Esmeralda kämpade med näbbar och klor för att ensam få rå över båda hertigdömena, och konungen dömde snart att hon hade rätt i sak - ingen hade visst förstått sig på Drunoks uråldriga och komplexa regler för arvsordningar så väl som hon gjorde, och enligt kungens och hennes tolkning var hon nu rättmätig vasallfurstinna av två hertigdömen. Esmeralda Drakenhjälm fortsatte dock att insistera på att hon därtill var rättmätig furstinna av Thara och baronessa av Arpád, och kräver än idag att man ska återerövra hennes domäner i väster.

Eftersom ärkehertiginnan är både kvinna, barnlös, och till åren kommen har hugade adelsmän i riket börjat blicka hungrigt efter hennes rika domäner. Arvtagare är, enligt ärkehertiginnan och konungen, Telda av Navar, ärkehertiginnans systerdotters oäkta dotter med en av Bohuslavs kusiner (sedermera avliden). Det hela är närmast absurt invecklat, speciellt som Esmeralda har adopterat lady Telda enligt jargiska lagar som hon hävdar aldrig slutat gälla i Drunok. Tvivel har riktats mot Teldas anspråk, men hittils inte tagits på något större allvar eftersom ärkehertiginnan har konungens stöd. Således har den nu sextonåriga Telda snabbt blivit rikets pärla och mest eftertraktade ungmö; den som får hennes hand blir genom henne hertig av Valdus och Navar och ståthållare av dess legendariska vingårdar, och kan därtill göra anspråk på Thara och Arpád om dessa någonsin återerövras. Det är kanske överflödigt att påpeka att Esmeralda tycks mycket petig med presumptiva friare åt hennes skyddsling.

Ärkehertiginnan, som hon oftast bara kallas, är liten och benig, med fårad hy men mycket rak, stolt hållning och okuvlig blick. Hennes hår är sedan länge grånat, men änka som hon är döljer hon det alltid under ett vitt dok ovanpå vilket hon ofta och gärna bär sin hertiginnekrona. I övrigt tycker hon om klänningar i rött och vinrött siden och kappor av hermelin- eller ekorrpäls. Hennes smala händer uppbär ständigt sidenhandskar och tjocka signetringar, samt en mystisk ring i vitguld med inskriptioner som ingen har fått granska närmare. Vad denna ring kan tänkas vara går det mycket rykten om vid hovet. Ett annat rykte gör förövrigt gällande att hon sedan gammalt har en affär med konungen, men detta vågar ingen prata om särskilt högt. När ärkehertiginnan inte vistas vid hovet, vilket hon gör nästan konstant eftersom hon anser att hovet inte fungerar utan henne, uppehåller hon sig i sitt släktgods Valdusborg, känt som Drunoks mäktigaste fästning. Hennes åldrade marskalk Sir Nanmar sköter annars slottet i hennes frånvaro.

Viktiga vasaller:

• Mardar Casen, jarl av Herishem