Skillnad mellan versioner av "Viscarinalliansen"

Nuvarande version från 28 augusti 2011 kl. 11.48

När det coloniska imperiet splittrades för mer än 1500 år sedan beslöt Raon-rikets kejsare, Cholunbater III, att ta för sig av det sönderfallande riket. Provinsen Egoria underkastade sig så fort hans väldiga arméer marscherade in, och med kaos och split överallt verkade Västcolonans försvar knappt förmöget att bjuda motstånd. Medan Cholunbater fortsatte söderut med en armé skickade han lejonparten av sina styrkor, under general Orgul, att ta sig igenom de Ikamriska bergen och slå mot själva Colonan. Ett par patricierätter på båda sidor om bergen som varit fullt upptagna med inbördeskrig lade emellertid omedelbart sina motsättningar på hyllan, och bildade en allians mot det raunländska hotet. Man uppkallade sin allians efter Viscarin, det thalaskiska ordet för tjärblomster, som växte i stora antal på Ikemapassets sluttningar; det pass man nu beredde sig på att försvara till döden. Patrioter och veteraner skyndade till Viscarinalliansens hjälp, och från borgen Kasmodiah nära Ikemapasset utkämpade man en desperat kamp mot Orguls styrkor, och efter månader av stridigheter som skulle gå till legenderna fann raunlänningarna sig besegrade. Orguls styrkor övergav honom och återvände till stäpperna, och generalen själv tvingades krypa tillbaka till sin kejsare med svansen mellan benen.

Viscarinalliansens seger var fundamental för Västcolonans fortsatta enighet, och de legendariska uppoffringar som gjordes i Kasmodiah har starkt bidragit till borgens särskilda status. Runt Sagonatten varje år samlas i borgen många av de nu levande medlemmarna från de ätter som var med, för att hedra alliansens minne och försöka upprätthålla någon form av förbund. Det senare har som bäst fungerat halvdant genom historien, då ätter utslocknat, bytt lojaliter eller fallit i onåd, men alla är måna om att hedra det förflutna genom att delta i ceremonierna, och dagarna runt Sagonatten i Kasmodiah är därför en tid av diplomati såväl som hänsynslösa intriger.

Bland Viscarinalliansens ätter är det bara Alaya, Bakhor och Cartika som på senare år givit upphov till en magikrat, men även framstående släkter som Zadhaz, Agathal och Chagidal ingår, liksom mindre kända släkter som Sulanga, Saladar, Kashrutian och Valomir. Den sistnämnda är notervärd därför att de sedan 250 år tillbaka är Kasmodiahs ståthållare; den omgivande kantonen är knappast rik, snarare erbarmligt fattig och ödslig, men det är likfullt en högt respekterad position.