Coloniska Imperiet
| Fakta om Det Coloniska Imperiet |
|---|
| Statsskick: |
| Dynastiskt Kejsardöme |
| Statsöverhuvud: |
| Kejsaren |
| Rättsväsende: |
| Provinsbaserat |
| Areal: |
| Drygt 1700 000 km² vid sin maximala utbredning. |
| Invånarantal: |
| Åtskilliga miljoner under sin maximala utbredning. |
| Befolkningstäthet: |
| - |
| Befolkning: |
| Colonier, danarthier, neromenzer, tokon, rauner, ramorianer, auser, nevider, cirefalier, dvärgar, alver, m.fl. |
| Språk: |
| Coloniska (officiellt), Danarthiska (akademiskt), Regionala språk. |
| Huvudstad: |
| Colonan (nästan en million invånare vid sin höjdpunkt) |
| Huvudnäring: |
| - |
| Handelsvägar: |
| Sjövägen till Ebhron och Kosala, Vakhan-rutten till De stora slätterna, Purpurleden till Ziu och Edron |
| Import (i stort): |
| Siden, ädelträ, kryddor och andra lyxvaror, alkemiska preparat, qaynanstål, bruksdjur |
| Export (i stort): |
| Slavar, järn, ädelmetaller, vin, tyger, skriftverk, artefakter |
| Militära resurser: |
| Religion: |
| Drakdyrkan styrd av Drakväktarna som förbjöds av Gahan Dräparen år 259 e.D. Vid sidan av denna andra religioner, som dyrkan av Noluni och Sanime, Tokons gamla tro, Danarths åtta gudar, och ausisk och raunländsk schamanism. |
| Vänner: |
| Varierade över tiden, vanligtvis Dvärgarna och Ebhron |
| Fiender: |
| Varierade över tiden, många krig mot Ramora, Jargien, Danarth och raunländska horder. |
| Myntfot: |
| - |
Det Coloniska Imperiet var Mundanas kanske allra mäktigaste imperium genom tiderna, med sitt grundläggandes dagar nära tio millenier tillbaka i tiden (7002 f.D.). Imperiet sträckte sig under sin höjdpunkt storleksmässigt sätt (kring 130-talet e.D) från nuvarande Drunok i väster gräns ända till Alarinns ödsliga nejder, och bara huvudstaden Colonan anses ha inrymt minst en miljon invånare. Imperiet kretsade kring en stark kejsarmakt men också kring en intellektuell elit av någon form av till kejsarmakten knutna aristokrater. Litteratur var stort och mängder av skrifter finns bevarade, men få från tiden innan den dekadenta perioden. Många av dessa är också svårligen tolkade. Vissa magiska verk och starka teoretiska influenser har dock överlevt tiden och förvaltas bland annat i form av det sabriska magikersällskapet Legio Colonan. Diverse riken utöver Thalamur gör anspråk på att vara arvtagare till det Coloniska Imperiet. Bland annat det nybildade Colonan och faktiskt också de Tokonska druiderna. Dessa anspråk grundas i tolkningar av coloniska tänkares uppfattningar om statsskick och grunder för politisk makt, i religiösa föreställningar och i faktiskt geografiskt läge.
Historia[redigera]
Imperiet gick under för nära 1700 år sedan (1764 e.D.), räknat från år 2967 e.D. Då var det en sorglig spillra utan egentliga likheter med det tidigare storriket. Varför det gick under är inte riktigt säkert, men det som pekas ut som den viktigaste orsaken är att inre stridigheter samverkande med ett allt för stort område för att fälla imperiet. Under dekadensperioden frodades allehanda kroppsliga och sinnliga utsvävningar varför endast ett fåtal av de verk som finns bevarade från tiden anses innehålla värdiga tankar som sprids på universiteten i Asharien och bland de (få) soldiska boklärde. Dekadensperiodens släkter på tronen tycks ha varit många och ibland introvert njutande, ibland krigiskt utsvävande. Inbördes strider lär ha rasat, det är de lärde överens om, och vissa anser att de intellektuellas utsvävningar i dekadens var ett sätt att distansiera sig från det våldsamma samhället. Detta ses med förakt på i dagens Soldarn, Consaber (möjligen inte södra Consaber) och i Asharien till och med. (där kunskap bör användas till profitinhåvande).
Kejsarstaven[redigera]
Se huvudartikeln om Kejsarstaven.
Kejsarstaven var maktsymbolen i det Coloniska Imperiet. Den gick i arv, med början hos Amerta, Colonans första regent, och under årtusendena som Colonan existerade, hann den byta ägare mellan många olika dynastier. Kejsarstaven finns inte omnämnd förrän på kejsaren Anmortalions (6172-6154 f.D.) tid, varvid historiker är oense om när staven egentligen blev Colonans maktsymbol. Den försvann år 1301 e.D.
