Dvärgar

Från Wikipedia Mundana
Hoppa till: navigering, sök

Ett kortvuxet folkslag som trots sin ringa längd (knappt fyra fot) är fysiskt starkare än människorna. Alla dvärgar har skägg, både män och kvinnor, dvärgarna har för övrigt inga formella skillnader mellan könen. Dvärgarnas könsdrift är låg och utomäktenskapliga relationer förekommer mycket sällan. Den minsta politiska enheten är familjen, vilken omfattar fler generationer och ofta flera hundra individer. Flera familjer bildar tillsammans ett hus, och husets överhuvud är av klassen äldste (hokh). Dvärgarnas beteende sammanfattas i dygderna stolthet, ståndfasthet samt styrka, och de har ett hedersbegrepp som är mycket starkare än någon annanstans, se de fyra pelarna. Dvärgarna levde i begynnelsen som ett enat släkte under jord, men då de nådde ljuset (se narakh) så delades de upp i fem olika klaner; Ghor, Drezin, Roghan, Samar samt Zolod; alla med varsin klankung. Efter hand så delades klanerna upp i olika fästen, vilket ledde till att det inte längre finns några klankungar utan endast fästeskungar (thorakh). De har genom historien utkämpat ett flertal krig mot alverna (se ’de stora krigen’) samt tirakerna (se tirakkrigen). Under andra tirakkriget utplånades klan Samar (se Samars offer) vilket gör att det numera endast finns fyra klaner kvar. Dvärgarna har mörkerseende samt möjlighet att avgöra varifrån ljud kommer i rummet, vilket gör att de är väl lämpade för liv i sina fästen under jord. Deras livslängd är längre än människors, det är inte ovanligt med dvärgar med en ålder över 300 år. Alla dvärgar har ett mycket känsligt balanssinne, vilket gör att de ogillar färd till sjöss eller på hästryggen. Utåt sett kan det se ut som att det finns stora splittringar mellan klanerna, men när det verkligen gäller så är dvärgarna mer enade än något annat folk. Deras språk heter rukh och så gott som alla dvärgar tillber deras gud Vontar. För mer information om dvärgarnas samhälle, se dvärgafäste.