Kategori:Asharien
Fakta om Asharien[1] {{#display_map:77, 27|zoom=5}}
|
---|
Statsskick: |
Jarlaunion av stadsstater ledd av en överjarl och ett landsråd. Varje stadsstat utgör ett jarladöme som styrs av en frijarl. |
Statsöverhuvud: |
Överjarl Anstir Tyldon |
Rättsväsende: |
Lagmän underställda frijarlarna. |
Areal: |
240.000 km² |
Invånarantal: |
Drygt 190.000 (exkl. Sunariskogen) |
Befolkningstäthet: |
0,8 invånare per km². |
Befolkning: |
Asharier 66%, Alver 11%, Dvärgar 9%, Tiraker 6%, Jargier 3%, Sabrier 2%, Misslor 2%, Övriga 1%. |
Språk: |
I huvudsak Ashariska. |
Huvudstad: |
Camard, ca 20.000 invånare. |
Huvudnäring: |
Boskapsskötsel, gruvdrift, handel. |
Handelsvägar: |
Landsvägar och över havet. Omfattande handel med andra länder, företrädelsevis Jargien, Caserion och Consaber. |
Import (i stort): |
Spannmål, kött och dryck. |
Export (i stort): |
Järn, ashamirgräs, timmer och hudar. |
Militära resurser: |
Varje stad har en garnison som förstärks med bondehär i orostider. Utöver detta ställer stormännen upp ett antal riddare. |
Religion: |
Den samoriska läran 55%, Jordmoderns kloster 35%, Cirzatron 6%, Martari 4%. Det är ganska vanligt att individer tillhör flera religioner — speciellt Samorismen och Jordmoderns kloster. |
Vänner: |
Consaber och Soldarn. |
Fiender: |
Inga direkta fiender. Jargien är dock ett evigt hot. |
Myntfot: |
1 guldmark = 160 silverdaler, 1 gulden = 6 silverdaler, 1 silverdaler = 10 koppar (silverdalern har samma värde som den jargiska denaren). |
Ett land som ligger i öster på Asharinahalvön. Landet är känt för sin röda sand och sina varma sommardagar. En stor del av landet tas upp av den väldiga Ashaslätten, en öken som inte stöder många former av liv. Landet är allierat med Soldarn i söder, och mycket handel sker med Caserion och Drunok i norr. Speciellt med landet är att de inte har någon stående armé utan endast förlitar sig till städernas försvar i krigstider.
Asharien är ett jarladömme där varje stad med över 500 invånare har en frijarl. Huvudstaden Camard leds av överjarlen som står över de övriga frijarlarna. Den nuvarande överjarlen är Anstir Tyldon.
Innehåll
Geografi[redigera]
Asharien är till största delen beläget på den högplatå som ligger mellan Khazimbergen i norr, Sunariskogen i väster och Rhungsjön i öster. I nordöst ligger den cirefaliska kolonin Caserion och i nordväst gränsar Asharien till konungariket Drunok. I söder utgör Bzar-floden gräns till Soldarn. Högplatån sluttar långsamt nedåt kusten i öster, där havsvågorna outtröttligt har brutit sig in mellan de höga röda klipporna. Landskapet i Asharien är kargt, torrt och ödsligt. Stora delar utgörs av den mycket vidsträckta Ashaslätten, som i princip enbart består av rödfärgad mager jord, torra buskage och det höga, röda och vindpinade ashamirgräset. Den röda och vidsträckta terrängen är uppsprucken av kanjoner, raviner och bergsklyftor där floder en gång runnit. Numera finns det bara en större flod kvar i landet, Järnforsen, som är en mycket viktig farled och handelsväg för riket. Floden har sin källa i de mäktiga Khazimbergen i väster. Järnforsen är seglingsbar ända upp till Nada. Nordväst om Tuzan Rim och nordöst om Nimto finns ett stort område som består av hårdpackad sand och som är bestrött med mycket stora klippblock. Klippblocken har en gråaktig karaktär som inte återfinns någon annanstans i Asharien. Kustområdena runt Camard och ner till staden Chadarians hopp utgörs av höga rödfärgade klippor, vilka på sina ställen bara bryts av långa smala vikar. Farvattnen utanför Chadarian är lömska och risken att gå på grund är överhängande om man inte känner vattnet väl.
Kustlandskapet norr om hamnstaden Tuzan Rim utgörs dock av sanddyner som sträcker sig långt in i landet. Det regnar sällan i Asharien med undantag för de nordligaste delarna. Då det regnar brukar det ofta vräka ned och jorden kan vid dessa regn sköljas iväg från de höglänta delarna och de låglänta nordöstra områdena riskerar därmed att bli översvämmade. Den magra jorden erbjuder inte många tillfällen till odling, med undantag för de bördiga områdena vid Järnforsens lägre lopp. Där det är möjligt att odla exempelvis korn, råg och andra spannmål. På en del ställen odlas också rovor och majs. De södra delarna av Asharien är lämpade för odling av druvor och citroner. Bristen på vatten och den dåliga jordmånen är ett stort problem, vilket medför att landet ofta drabbas av hungersnöd. Hade inte Järnforsen runnit genom riket som en livsgivande åder hade endast ett fåtal personer kunna livnära sig i området.
Naturresurser[redigera]
Det finns ett par storvuxna och eländiga skogspartier som har fått växa vilt under årtusenden, varför deras storlek är enastående. Den största av dem alla är Sunariskogen, mest känd för sina många alver och sin mystiska flora och fauna. Det är dock bara de absolut mest östliga utstickarna Sunariskogen som kan sägas tillhöra Asharien. Skogen är över 40 mil lång och på sina bredaste ställen 30 mil bred. I de norra delarna finns också mänga skogspartier, som till skillnad från Sunariskogen består av torra och vildvuxna träd i mänga fall med rödfärgat gren- och lövverk.
Anledningen till Asharinas röda färg är att jorden är mycket järnrik. Det finns ett flertal stora gruvor i bergen, främst i de norra delarna, som sysselsätter många invånare. Många bergsbyar livnär sig enbart på gruvdrift. Det är ett ganska lönande arbete, men riskerna är också stora med tanke på faror i form av ras, djur och de tiraker som håller till i bergen. Dvärgarna brukar vara ganska förtretade på människornas inträng på 'deras' verksamhetsområden, men än så länge har ingen större konflikt brutit ut. På slättlanden finns också mänga lämningar av gamla gruvschakt som numera på sin höjd bebos av vilda djur och i enstaka fall hemska monster.
Vägar[redigera]
Vägnätet i Asharien är mycket enkelt, det finns i princip endast en enda väg genom riket. Den sträcker sig från Chadarians hopp via Fala till Camard vidare till Nimto, Nada och Lim'alan, för att slutligen nå fram till Jarla. I Jarladömet Camard är vägnätet utbyggt mellan de flesta jordbruksbyar — den största vägen går mellan Camard och Tuzan Rim. Dessa vägar är av mycket varierande kvalitet, men på grund av det torra klimatet så är det lätt att färdas på dem om än något dammigt. Under de kraftigaste regnen kan dock vägarna förvandlas till ren gyttja. Intressant att noten är att Asharien är rikt på mycket gamla stenlagda vägar som här och var fortfarande finns kvar. Tyvärr brukar det bara röra sig om kortare stycken av dessa vägar som är bevarade. En av de största stenlagda vägarna tycks ha gått mellan Falas ruinstad och den forntida stad som låg där Nimto nu ligger. Asharien är rikt på forntida lämningar — mycket beroende på det torra klimatet som gör att byggnadsverk bevaras bättre än normalt. Längs de stenlagda vägarna från tidigare riken finns som regel ruiner efter mindre hus. Avståndet mellan dessa hus (som antagligen har fungerat som gästgiverier eller liknande) är 16,5 km.
Ruiner och fornlämningar[redigera]
Trappstegspyramiden[redigera]
Se huvudartikeln om Trappstegspyramiden.
Det kanske mest imponerande byggnadsverk som finns kvar från forntiden är den trappstegspyramid belägen halvägs mellan Nimto och Västerbrygga.
Norra vallen[redigera]
Se huvudartikeln om Norra vallen.
Ett par mil öster om gruvstaden Ashahrien-Rahls-Unbahr finns lämningar efter Norra vallen — en mur som då den var hel sträckte sig 20 mil till kusten i öster.
Eviga Spiran[redigera]
Se huvudartikeln om Eviga Spiran.
Öster om Camard, längst ut på Camardudden står den Eviga spiran, en monolit som är över femtio meter hög. Ingen vet dock vad syftet med denna spira var, men det spekuleras i att det var ett sjömärke.
Rhodarion[redigera]
Se huvudartikeln om Rhodarion.
Flera stora ruinstäder finns i landet. Den största ligger vid Fala, omgiven av en mur vars omkrets är mer än 5 km. Detta är ruinerna efter Rhodarion — en av de mäktigaste städerna som funnits i området.
Ralon[redigera]
Se huvudartikeln om Ralon.
Drygt två mil norr om Tuzan Rim ligger ruinerna efter Ralon. Dessa finns att skåda vid en numera nästan ständigt uttorkad flodfåra. Det mesta av dessa ruiner är täckta av sand, men tydliga spår av Ralons hamn finns fortfarande kvar.
Historia[redigera]
Nevo[redigera]
Ashariens historia började omkring 300 år e.D., då provinsen Nevo bildades på den Asharinska halvön i samband med att coloniska legionärer erövrade de norra delarna av Ramora. Nevo kom att fungera som en provins för det coloniska imperiet, ända fram till år 259 e.D., då folket revolterade. Revolten anfördes av bonden Jimro, som utan svårighet intog huvudstaden och avsatte den siste coloniske lydkonungen. Själv utropades Jinro till kung, och huvudstaden flyttades från Ralon till Nada för att öka avståndet till imperiet. Redan efter några år utbröt krig mellan Soldarn och Nevo. I ett fältslag söder om Fala dräpte kung Jimro Soldarns konung Hadar IV. Fem år senare slöt Nevo en icke angreppspakt med Soldarn, där båda länderna föreband sig om att inte anfalla den andre. Nevo utökade dock sina landområden vid ett snabbt och relativt oblodigt krig mot Ramora, vilket slutade med total kapitulation från Ramoras sida.
Ytterligare 450 år senare, efter tirakernas envisa och brutala härjningar i Soldarn, intog den tirakiska hären staden Amina i södra Nevo. Staden plundrades och brändes till grunden. I slaget vid Mihol hejdades tirakerna tillfälligt av både neviska och soldiska trupper, och tvingades därför retirera. År 952 e.D. försökte jargiska inkvisitörer konvenera de otrogna till sin egen lära, men Kung Ancanogel den Rättframme bannlyste Daak efter att staden Nada plundrats av jargierna. Tre år senare började den före detta mattknytaren Samor predika om Aurias och Pelias runt om i riket. Snart hade så gott som alla neviner konverterat till den Samoriska Läran, vilket delvis kan sägas vara den jargiska inkvisitionens förtjänst.
Nevo och Soldarn hamnade åter i krig med varandra då Soldarn erövrade Ranskil genom ett överraskningsanfall. År 1191 e.D var det dags igen, då Nevo tog tillbaka områden som historiskt sett tillhört riket. Tolv år senare inledde dock cirefalierna sin erövring av Nevo. Hamnen Tuzan Rim grundades av anfallarna, varpå en garnisonsstad restes på blott nio månader. Krig förklarades då cirefalierna lät belägra Camard, både landvägen och till sjöss. Nevo försökte bryta igenom, men misslyckades, varpå Camard kapitulerade. Zorianordens ledare avrättades varefter orden förklarades upplöst av ockupationsmakten. Med hjälp av tirakiska legosoldater förintade cirefalierna Nevos största stad Ralon, då staden vägrat att kapitulera.
Strider fortsätter av och till, och kulmen nås 1221 e.D. då cirefalierna belägrade Fala, Nevos sista fria stad, och i ett försök att röka ut lössen lät slunga in pestsmittade lik innanför stadsmurarna. Krigföringen visade sig lyckad, för Kung Tymain avlider då pesten bröt ut. Resultatet blev att Nevo stod mycket nära upplösning, och riket föll slutligen året därpå. Cirefalierna kallade sitt nya land 'Asharion', vilket betyder 'Det röda landet'. Motvilligt accepterade folket sina nya härskare, kanske mycket tack vare att cirefalierna faktiskt byggde upp nya kommunikationer, fick igång en livkraftig handel och dessutom lät utbilda folket.
Ashariens grundande[redigera]
Cirefalierna förlorade dock landet till den inhemska befolkningen 1753 e.D. efter ett tolv år långt frihetskrig. Cirefalierna drog tillbaka alla sina trupper, och Asharion var nu åter fritt. Man ändrar namnet på riket till Asharien.
Ett år efter jarladömet Ashariens upprättande utbryter en dispyt med Soldarn om hur gränsen mellan länderna ska löpa. Det slutar med att Soldarn ger med sig, då Ashariska soldater tagit Kung Santorin Tödes son och tillika härförare till fånga för att använda honom som påtryckningsmedel.
Cirefalierna lade på nytt mark under sig då norra och östra Asharina lamslogs av farsoter och inte förmådde göra motstånd. Ett fredsfördrag undertecknades dock omkring femtio år senare, kanske främst på grund av att Asharien blev lovade militärt stöd av såväl Soldarn som dvärgarna i Khazim och Kraggbarbarerna. Starka vänskapsband knyttes snart mellan Soldarn och Asharien, och gammal rivalitet lades slutgiltigt åt sidan. Den nyvunna vänskapen mellan länderna förevigades i ett mynt som fick namnet gulden; myntets ena sida bar den ashariske överjarlens vapen och den andra sidan rikskonung Alficar den Ödmjukes porträtt. Myntet har samma utseende än idag.
Vid kriget mot utbrytarriket Voromainen 2898 e.D. invaderade ashariska och cirefaliska trupper landet. Kung Teros omkom under ett fåfängt flyktförsök, varpå Tuzan Rim åter införlivades i jarlaunionen Asharien,
Lite mer än ett årtionde senare löpte trollen amok i Soldarn och södra Asharien. Flera städer drabbades svårt av de vildsinta trollens bärsärkargång, och de hejdades först vid den historiska kampen om Västerbrygga, där närmare hundratalet troll nedgjordes av ashariska och soldiska trupper som stred sida vid sida för första gången någonsin. Ett korståg mot samorismen utlystes av aboraten i Tibara 2941 e.D., vilket fick till följd att förklädda jargiska inkvisitörer tog sig in i Asharien och brände byar och bondgårdar i de västra delarna av landet. Man lyckades dock konfrontera jargiernas inkvisitörer, vilka omedelbart hängdes på platsen.
Ett nytt korståg utropades när en ny aborat utsågs i Tibara 2066 e.D., vilket ledde till att Asharien kraftigt förstärkt gränsbevakningen mot Drunok. Men hur mycket som verkligen ligger bakom aboratens ord vet man inte. Asharien bestämde sig dock för att inte ta några onödiga risker.
Krigsmakt[2][redigera]
Asharien har en tudelad krigsmakt. Hären är underställd frijarlarna och kan inte användas för landsrådets räkning annat än då de berörda frijarlarna ger sitt samtycke. Asharisk strategi går dock ut på att försvara de befästa städerna och landsrådet har därför aldrig sett någon anledning att kombinera de lokala härarna. Flottan däremot är direkt underställd landsrådet och används för det mesta till bekämpning av pirater.
- ↑ Neogames AB "Geografica Mundana" (2002), s.22
- ↑ http://www.foxtail.nu/neowiki/ow.asp?Asharien
Sidor i kategorin "Asharien"
Följande 4 sidor (av totalt 4) finns i denna kategori.